Spak, knapp och touch-screen

Knappen har format våra liv!

"The button represents how we interact with the objects we create. And that's why the button is the most influential yet least appreciated innovation of the 20th Century."

1. Ursprunligen hade vi spakar, det fanns en mekanisk koppling mellan rörelsen på spaken och effekten den åstadkom. Man kunde öka hastigheten genom att dra spaken ifrån sig och sänka hastigheten genom att dra spaken till sig. "Levers scale motion."

History of the Button

View more presentations from Bill DeRouchey.

2. Sen uppkom knappen, som inte längre fungerade som en spak. Den första knappen med stort genomslag var på en ficklampa. Det fanns inte längre någon mekanisk koppling mellan rörelsen och den effekt det gav. "Buttons abstract motion".

3. I och med datorerna blev knappen en metafor. Man klickar "på" en två-dimensionell "knapp" på skrärmen - men det man klickar "med" är fortfarande en tre-dimensionell knapp, på musen.

4. Knapparna förlorar sin form; en hyperlänk är en tvådimensionell "knapp" utan formen av en knapp.

5. Knappen blir en yta. Touch-screen är ytterligare en abstraktion, där den fysiska formen av en knapp är mer avlägsen.

6. I framtiden blir "knappen" mer och mer flytande. Vi rör oss i interaktivitet, där våra rörelser skapar reaktioner i systemen omkring oss. (Bitvis återkommer kanske den "mekaniska" rörelsen hos spaken; att röra handen mot sig kan betyda en sak och att röra den bort från sig kan betyda en annan.)

Egennyttan måste alltid vara större än allmännyttan

Att lyckas på nätet kräver tre saker: Användare, Något som användarna vill ha, och att uppnå verksamhetsnytta. Det användarna vill ha och nyttan som verksamheten vill uppnå är väldigt nära knutna till varandra. Men man missar ofta det ena eller det andra, i de allra flesta fall tänker man bara verksamhetsnytta och missar användarna (i många fall tänker man tyvärr inte klart på verksamhetsnyttan heller).

1. Ekonomiavdelningen behöver bättre koll på hur mycket de anställda jobbar i respektive projekt, så tiden faktureras till rätt kund och vi kan följa upp vilka projekt som är lönsamma och vilka som bör avskaffas. Det finns en allmännytta i detta, det gagnar företaget som helhet.
2. Alla kan förstå att det behövs, ändå är det otroligt svårt att få folk att redovisa sin tid. Man ser helt enkelt ingen egen nytta med det. 

1. Kvalitetsansvarig behöver en interaktiv checklista så vi kan säkerställa att alla följer samma steg i arbetet, gör på rätt sätt och så att vi upprätthåller vår kvalitet. Det finns en allmännytta i detta, det gagnar företaget som helhet.
2. De anställda förstår att kvalitet är viktigt, men de flesta tycker att de själva har tillräcklig kvalitet och upplever checklistor som ett tidskrävande och störande moment. Checklistorna blir inte ifyllda korrekt, eller användarna fyller i dem utan att faktiskt ha gjort jobbet, bara för att bli av med det på enklast möjliga vis.

För att verksamhetsnyttan ska uppstå måste det finnas en användarnytta. Egennyttan måste helt enkelt alltid överstiga allmännyttan. Så länge den gör det, kommer lösningen att användas och verksamhetsnyttan att uppnås.


Innan du börjar utveckla eller införa ett nytt system eller webblösning, fundera både på verksamhetsnyttan och användarnyttan. För varje sak du vill uppnå med lösningen, fundera på vem som ska göra det i systemet och vad den personen får ut av det.

• Vad vill vi som verksamhet uppnå med lösningen?
• Finns det andra system som försöker lösa samma problem eller uppnå samma nytta?
• Vilka personer kommer att använda lösningen?
• Vad drivs dessa personer av, vad kommer att få dem att VILJA använda systemet?

Slaget om startsidan

Sista dagen som ordförande för Socialstyrelsens webbråd. Det har slagit mig många gånger i webbrådet hur mycket tid vi lägger på diskussioner om webbplatsens startsida. Startsidan på socialstyrelsen.se är inte vår viktigaste sida, ändå får den så mycket fokus.

• Startsidan är den mest besökta sidan på socialstyrelsen.se. Men andelen besökare som kommer direkt till en undersida utan att passera startsidan ökar för varje år och den trenden kommer att hålla i sig.
• Nästan alla besökare har ett bestämt syfte med sitt besök, de är ute efter en specifik sida eller funktion. Målet för deras besök är alltså en undersida, inte startsidan.
• Startsidans funktion är därför att så snabbt som möjligt slussa besökarna vidare till undersidor. "Startsidan är inte där man hänger" var ett tidigt ställningstagande i interaktionsdesignen för webbplatsen.

De bästa insatserna vi kan göra för att förbättra webbplatsen för besökarna är att optimera de viktigaste undersidorna. Materialet om Nya influensan A(H1N1), om reglerna för sjukskrivning samt Socialstyrelsens författningssamling tillhör det absolut mest efterfrågade. Ändå lägger vi så mycket fokus på startsidan.

Jag pratade om problemet med övertron på startsidan på Offentliga rummet i våras under rubriken "Slaget om startsidan". Det handlade om problemet med att förmå organisationer att förstå hur webben fungerar, till exempel att startsidan inte är det viktigaste att tänka på. Men även vi själva som jobbar med webben behöver påminnas om detta, det är väldigt lätt att halka tillbaka till diskussioner om startsidan när det egentligen finns mycket viktigare saker att fokusera på.

Det finns många orsaker till att Slaget om startsidan uppstår:

• Samarbeta över avdelningar är generellt svårt i stora organisationer. Det handlar om prestige, maktkamp och hierarkier.
• Tron att "Syns vi inte, så finns vi inte" är djupt rotad. Att synas är ett grnudläggande mänskligt behov som bottnar ända ner i själva existensen, är man inte med så känner man sig hotad.
• Det finns en övertro på logiskt sammanhang. "Logik" och enhetligt är viktigt för att skapa förståelse, men andra faktorer är ännu viktigare. Finns det Äpplen och Apelsiner på startsidan så vill vän av ordning även ha Päron, Plommon och Meloner där, "de är ju också frukter". Eller omvänt, finns det bara olika Äpplen så kan man inte tänka sig att lägga in ett päron. På webben är det i första hand besökarnas behov som måste avgöra, inte "logik".
• Låg förståelse för webben. Webben är väsentligen ett pull-medium, det vill säga det är läsarna som "drar" till sig den information de är intresserade av (till skillnad fårn ett push-medium som TV där tittarna har mycket små möjligheter att styra). Vill vi som organisation få ut ett budskap så måste vi jobba med att få besökarna att själva söka upp det.

Fler inlägg om Slaget om startsidan kommer...  finns här.