Gott nytt decennium!

View Comments

0 message
Please Comment 31 dec. 2009
Kvällens nyårsmiddag kommer att ägnas åt att blicka tillbaka på det som varit och spåna kring vad som händer de kommande tio åren.

Ska jag sammanfatta 00-talet inom projektledning och webbstrategi, så har det varit webbplatsernas årtionde och det årtionde där agila metoder på allvar växt fram. På 10-talet kommer webbstrategi i mycket högre utsträckning handla om vad man gör off-site snarare än on-site på sin egen webbplats. Och agila metoder kommer att vara en självklarhet.

Gott nytt år och gott nytt decennium!
Spara / dela:
Etiketter: View Comments

Facebook förlorar 2010. Skäl #3: För många öde profiler

View Comments

2 message
Please Comment 30 dec. 2009
Fram till nyår kommer jag att posta ett antal skäl till varför jag tror att det går utför för Facebook 2010. Här är det tredje:

3. För många öde profiler
Andelen lurkers sägs vara över 90% på sajter där användarna själva skapar innehållet. Det är naturligt att det är så även på Facebook. Men det finns en tydlig tendens att andelen inaktiva medlemmar ökar och att statusflöden domineras mer och mer av ett fåtal mycket aktiva användare.



Ett exempel på hur jag tycker det ser ut på fler och fler Facebook-konton. Den här personen har tre inlägg på sin logg, med mycket långa mellanrum mellan vardera.


Sociala medier har liknats vid ett stort cocktail-party (till exempel i boken med just namnet ”Social Media is a Cocktail Party”). På cocktail-partyn står man ofta och pratar med de man redan känner, men introduceras också med nya människor och byter några ord med flyktiga bekanta. Man snappar upp vissa saker som sägs runtomkring en och filtrerar bort annat. Men föreställ dig att du står på ett cocktail-party med 130 personer du känner och bara pratar med ett tiotal (en genomsnittlig Facebook-användare har 130 vänner). De övriga 120 står tysta – du vet att de är där och de kan höra vad du säger, men själva står de helt tysta. Den tendensen finns på Facebook. Det blir visserligen mindre brus att filtrera, men efter ett tag tror jag du tar de tio vänner du pratar med och går till efterfesten nån annanstans. Det betyder naturligtvis inte att Facebook helt förlorar sitt värde, men det har inte samma värde som det har för många människor idag. Det faktum att de där människorna finns där har ett värde, du kan kontakta dem och hålla dig hjälpligt uppdaterad med vad de gör. Och du kan bjuda in dem till fester och andra aktiviteter. Men du kommer inte att hänga på Facebook på det sätt du gjort tidigare.
Spara / dela:

Bara 5% av myndigheterna har en strategi för sociala medier

View Comments

3 message
Please Comment
För några månader sedan kom resultatet från en undersökning kring användningen av sociala medier hos statliga myndigheter och bolag. Undersökningen passerade förbi förvånansvärt obemärkt. När jag googlade runt nu såg jag inte mer än tre fyra referenser till den. Resultaten (pdf) är visserligen inte så oväntade, men ändå intressanta.

Undersökningen genomfördes på initiativ av Arbetsförmedlingens informationschef Greta Svensson. Den har gått ut till 155 kommunikationsdirektörer, informationschefer och andra personer inom dessa verksamheter. 62 personer har svarat, och representerar 44% av de organisationer som tillfrågades.

”Vi bör finnas där människor är”
Det är tydligt att det finns ett mycket stort intresse för sociala medier bland statliga organisationer. Tre av fyra diskuterar sociala medier internt och över hälften tycker att det är viktigt eller mycket viktigt att man deltar i utvecklingen av sociala medier (bara 12% tycker att det mindre viktigt eller inte viktigt alls). Fyra av fem tror att användningen av sociala medier fortsätter att öka under de kommande 1-3 åren.
 
Sociala medier påverkar förtroendet för myndigheten
De flesta verkar tycka att användningen av sociala medier kan stärka förtroendet för den egna organisationen. Man vill till exempel använda sociala medier för att framstå som "en modern myndighet som därmed kan vara en attraktiv arbetsgivare". Eller man vill uppfattas som "tillgänglig", "mänkslig" och "tilltalande".

...men bara 5% har en strategi för sociala medier
Trots det stora intresset och trots att man ser sociala medier som en viktig faktor för att till exempel bygga förtroende, så är det bara 5% som har en strategi eller policy. I den offentliga världen är ett policydokument allt som oftast det första steget innan man gör något överhuvudtaget, så den siffran är trots allt anmärkningsvärt låg tycker jag.



Undersökningen har också ställt frågan "Använder er myndighet sociala media i kommunikationen med medborgarna?". Här är siffrorna generellt väldigt låga och man kan anta att många av de som svarat ja bara börjat använda men troligen inte är så aktiva. Undantag finns självklart, krisinformation.se är ett framgångsrikt exempel.



Mycket lågt prioriterad fråga i praktiken
Det finns väldigt lite resurser avsatta för att jobba med sociala medier i statliga organisationer. Enligt undersökningen är det oftast informatörer som får som extra uppgift att till exempel bevaka sociala medier. I något enstaka fall finns sakkunnniga på myndigheten som får blogga på arbetstid, men det är mycket sällsynt. Min tidigare arbetsplats Socialstyrelsen ligger generellt rätt långt fram vad gäller digital kommunikation. Men som ett exempel på resursfrågan kan nämnas att det där finns 3-4 pressekreterare som jobbar heltid med "gammelmedia" och har jour dygnet runt. Det finns ingen (eller fanns i alla fall inte för tre månader sen) som har i upprag att jobba med sociala medier. Med tanke på hur mycket de traditionella medierna förlorar och hur mycket de nya medierna vinner i läsare så är det rätt märkligt.



Spara / dela:

Facebook förlorar 2010. Skäl #2: De sociala drivkrafterna blir mindre

View Comments

3 message
Please Comment 27 dec. 2009
Fram till nyår kommer jag att posta ett antal skäl till varför jag tror att det går utför för Facebook 2010. Här är det andra:

2. De sociala drivkrafterna blir mindre

Användandet av Facebook blir mer och mer medvetet – man har ett syfte med att besöka sajten, mer än det sociala. Det blir till exempel allt vanligare att medlemmarna använder Facebook för att locka besökare till andra platser, sina bloggar till exempel. Företag använder det för att nå ut med sina budskap och politiker använder det för att driva opinion och engagera väljare. Håller den trenden i sig så tror jag Facebook blir mindre och mindre personligt och den sociala kraften minskar.


Här är några av de statusuppdateringar som passerade mitt flöde under en relativt kort period. Alla pushar till olika blogginlägg.

Jag menar inte att det är ett problem i sig att ett nätverk används mer ”funktionellt” än socialt. Båda drivkrafterna fungerar. Problemet är att det innebär en förskjutning av Facebooks identitet. Från att ha drivits enbart av sociala faktorer så blir det andra faktorer som styr. Det är svår förändring att genomföra. Jämför det med LinkedIn eller Twitter. LinkedIn har hela tiden haft ett tydligt fokus på funktionella drivkrafter, som att söka jobb, hitta nya affärskontakter och diskutera arbetsrelaterade frågor. Skulle LinkedIn börja förskjutas mot sociala drivkrafter så riskerar man också att förlora. Twitter är också intressant, där tycker jag de båda faktorerna lyckas samverka i högre grad, det är helt enkelt byggt på ett sätt som tillåter att sociala och arbetsrelaterade faktorer samverkar i högre grad (ett skäl till det är att det krävs en aktiv handling åt båda hållen; jag följer dig och du följer mig).


Spara / dela:

Facebook förlorar 2010. Skäl #1: För diversiferad målgrupp

View Comments

4 message
Please Comment 25 dec. 2009
Det är den tiden på året då många sammanfattar det som varit och förutspår vad som ska komma nästa år. Till exempel skrev Magnus Höij för ett tag sen sina sex spaningar inför 2010. En av hans spaningar är att Facebook slår alla rekord 2010 och fortsätter vara den breda sociala sajten som alla måste förhålla sig till. Jag tror att det är helt rätt att Facebook är en sajt alla måste förhålla sig till, men nästa år tror jag framgångarna för Facebook vänder.
2009 var Facebooks år. Min spaning inför 2010 är att användningen av Facebook avtar kraftigt och många lämnar sajten. Tillväxten av rena medlemstal kan nog fortsätta ett tag till eftersom det tillkommer helt nya grupper av användare, främst uppåt i åldrarna. Men jag tror att aktiviteten generellt minskar och att många kommer att avsluta sitt medlemskap.

Jag ska försöka förklara varför jag tror att det går utför för Facebook 2010. Det blir några inlägg från idag och fram till nyår. Här är det första:

1. För diversifierad målgrupp
Tänk efter: När träffade du senast din mamma, din syster, din chef, några kollegor, bästa polarna, före detta flick-/pojkvänner, dina barns dagispersonal och dina kompisar från grundskolan – samtidigt? Det gör man inte så ofta. Och för de flesta tror jag att det skulle kännas rätt obekvämt och konstigt. Man pratar inte om samma saker med sin mamma som med sina polare eller sina kollegor.

Facebook har under 2009 haft en enorm tillväxt i samtliga ålderssegment. Men det intressanta är att tillväxten är så mycket högre ju längre upp i åldrarna man kommer. Det är inte så konstigt med tanke på att penetrationen (andelen personer av hela befolkningen som använder Facebook) redan var så hög i de lägre åldrarna. Men hos många andra sajter av den typen har tillväxten i de högre åldersgrupperna aldrig kommit överhuvudtaget. På Facebook däremot börjar åldersskillnaderna faktiskt plana ut.

Tillväxt per åldersgrupp, procentuell förändring maj 2009 till december 2009



Tillväxt av antal medlemmar, maj 2009 till december 2009





Siffrorna är baserade på Facebook Ads, vilket innebär att de inte är exakta. Men som Simon Sundén konstaterade när han gjorde sin mycket intressanta statistik-sammanställning så är siffrorna slående även om det skulle vara en felmarginal överlag på säg 10%. 


Från demokratiskt perspektiv tycker jag det är jättebra att fler personer använder sociala medier och det är viktigt att åldersklyftan generellt sett minskar på nätet. Men i takt med att föräldrarna börjar använda Facebook kommer deras barn att sluta göra det. Och ju fler som ansluter sig, desto svagare tror jag att de sociala banden blir eftersom det helt enkelt finns för mycket olikheter mellan de människor som finns där.

Sociala band bygger i mycket stor utsträckning på likhet mellan gruppens medlemmar. Ett fungerande socialt nätverk förutsätter att medlemmarna inte skiljer sig för mycket åt. Jag tror att fungerande sociala nätverk förutsätter en lagom blandning av homogenitet och heterogenitet; tillräckligt lika för att det inte ska kännas konstigt att dela med sig av sig själv, men tillräckligt mycket olikhet för att det ändå ska ge något att vara där.

Samma individ kan tillhöra olika sociala grupper, där likheter och olikheter överlappar varandra mellan grupper. Men om du slår ihop den sociala grupp du har på jobbet, med polarna och med familjen så är det inte säkert att de passar ihop bara för att du är den gemensamma nämnaren. Och på Facebook kommunicerar du samtidigt med samtliga dina vänner. Facebook jobbar på att förbättra möjligheterna att styra vem som ser vad, men jag tror inte att den grundläggande uppbyggnaden kommer att hålla för en sån bredd av medlemmar.
Spara / dela:

Julens Definition of Done, eller "när är julgranen klar?"

View Comments

0 message
Please Comment 24 dec. 2009
"Fixa julgran" stod det på att göra-listan på köksbordet hos min kusin där vi firar jul. Punkten var överstruken så uppenbarligen anses uppgiften vara klar. Under kvällen frågar min kusin sin sambo om granen och han berättar att den står på altanen.

Det är ett intressant vardags-exempel på vad Definition of Done handlar om. Granen var "fixad" i bemärkelsen utvald, inhandlad, hemtranstporterad och upppackad från nätet. Men den står fortfarande ute och behöver kläs.

"Klart" måste definieras utifrån nyttan för slutanvändaren. En gran gör ingen nytta förrän den står påklädd och fin i vardagsrummet, helst med julklappar under. Och troligen hade den bästa definitionen av klar i det här fallet varit "hela familjen tycker att det ser fint ut" (det vill säga ett enkelt användningstest).

På att göra-listan finns också rubriken "Julafton" och där står "Duka bordet". Här finns säkert tiotals underförstådda moment, som att det ska vara för 17 personer, att var och en ska ha två tallrikar (vi brukar ha en för kalla rätter och en för varma), två glas (vin och vatten), bestick och servetter. De små barnen ska sitta bredvid sina föräldrar, de som ska sköta köket ska sitta längst ut så de kan resa sig lätt... och så vidare. Ska servetterna föresten vara snyggt vikta? Och ska det vara den röda eller röd-gröna duken? Det ska bli spännande att se hur "Duka bordet" tolkas idag och när kusin+sambo anser att det är "klart" (vem är det förresten som bestämmer när det är klart?).

God jul! 


P.S. Enligt Google Trends väcker julen i Sverige ungefär lika stort intresse varje år. Och den kan nog sägas börja ordentligt i oktober. D.S.

Spara / dela:

Mätning av konverteringar offline från besök på juristjouren.se

View Comments

0 message
Please Comment 20 dec. 2009

Juristjourens webbplats har ett tydligt definierat mål: Besökarna ska mejla via ett formulär eller ännu hellre ringa till den fria rådgivningstjänsten. För att rekrytera besökare använder man främst marknadsföring online, stöttat av vissa offline-aktiviteter.

För att öka nyttan med webbplatsen har sajten byggts om från grunden. Utgångspunkten har varit ett tydligt fokus på varumärket Juristjouren och de värden det står för. Där ligger också en mycket medveten strategi för vilka kunder man vill ha och hur man ska locka dem till sig.

Och uppenbarligen fungerar det. Kostnaderna för nyrekrytering av kunder har minskat med över 85% på ett år och det går att göra mycket mer. 

Tyvärr saknas verktygen för att optimera flödet hela vägen. Det mesta går att mäta, men eftersom den slutliga konverteringen sker offline så saknas en mycket viktig byggsten. Vi har bra siffror både online och offline, men vi har inget konkret sätt att föra ihop online och offline.



Av de som kommer till webbplatsen:
  1. Hur många når målsidan? Omvandlingsfrekvensen här är 43% i snitt. Besök som kommer från köpta sökträffar verkar ha något bättre omvandlingsfrekvens än organiska (icke-köpta) sökträffar.


  2. Hur många mejlar eller ringer? Det här är än så länge svårare att mäta. Vi har exakta siffror på antal inkommande mejl och antal inkommande samtal. Och vi vet att majoriteten av de som mejlar eller ringer kommer från webbplatsen (andra källor/aktiviteter kan till exempel vara Eniro eller traditionell annonsering). Men vi kan inte mäta exakt hur många som härrör från vad och därför kan vi inte heller avgöra vad som lönar sig bäst. En hypotes är att köpta sökträffar konverterar bättre än någon annan aktivitet, men det skulle vi behöva få bekräftat.

  3. Hur många blir kunder? Det har vi också tillförlitliga siffror på. Vi kan mäta hur många av de som ringer och mejlar som faktiskt blir kunder och vi skulle även kunna se hur stora kunder respektive samtal och mejl blir.
För att verkligen optimera flödet skulle vi alltså behöva följa upp hur online-statistiken konverterar offline. Nån som har några idéer?


    Spara / dela:

    Sociala medier i världens mest konservativa bransch

    View Comments

    3 message
    Please Comment 17 dec. 2009
    Jag jobbar med en del rådgivande uppdrag åt Juristjouren. Nu är det äntligen klart att Juristjouren börjar erbjuda fri juridisk rådgivning på Facebook. I likhet med till exempel Vårdguiden kommer Juristjouren att ha en Facebook-sida där medlemmarna kan följa juridiska nyheter, ställa frågor och läsa vad andra skrivit. Dessutom vill man hitta nya praktikanter.

    Man har varit orolig för att ge sig in i sociala medier. Främst ser man en risk att alltför många missbrukar rådgivningen och ställer frågor som inte är på allvar eller där svaret är alltför lätt att ta reda på själv. Då kommer det att ta för mycket resurser från rådgivarna, så att andra frågor inte kan besvaras. Jag tror inte man behöver vara så orolig för det. Sociala medier är ofta självsanerande, det vill säga trots att alla kan skriva vad de vill så håller sig de allra flesta inom gränserna för vad som är accepterat (se till exempel mitt inlägg om hur kulturella normer styr sociala medier).

    De flesta av Juristjourens anställda finns på Facebook och majoriteten av kunderna finns där. Så det är egentligen absurt att inte finnas där. Samtidigt är juridik ett ovanligt svårt område eftersom det har tendens att dra till sig många rättshaverister och människor som mer eller mindre gjort det till en hobby att driva ärenden mot staten och olika företag. Så det finns faktiskt en viss risk att man kommer fram till att satsningen inte lönar sig. Men vi vill helt enkelt utmana de sociala medierna och se om de kulturella normerna i sociala medier håller även för juridik.


    Spara / dela:

    Sex principer för att påverka på internet

    View Comments

    2 message
    Please Comment 15 dec. 2009
    Robert Cialdini har forskat kring påverkan. I sina experimentstudier har han identifierat sex typer av grundläggande påverkningsmönster hos människor. Det här kan enkelt appliceras på webben. Här är Cialdinis sex principer, med en anpassning till webben för var och en av dem (inspirerat av Mattias Malmnäs och Karin Billes Övertyga på internet från 2003, som dock aldrig nämnde att de lånat hela upplägget från Cialdini...). 

    1. Återgäldande (reciprocation)

    Människor upplever sig stå i skuld till de som gett dem något. Det är en närmast evolutionär princip enligt Cialidni -- de samhällen som lever efter återgäldandet får en kompetitiv fördel och överlever. De individer som behöver hjälp och ber om det kommer att få det, för att de vet att de senare får tillbaka. Vi har en drift att försöka ge tillbaka det vi fått.

    Alla relationer bygger på den här principen enligt Cialdini. När vi får något från någon annan uppstår en "skuld". Antingen kan vi avfärda skulden ("det var inget") eller så kan vi behålla den ("du skulle ha gjort detsamma för mig"). Vilket erbjudande ger man först: Det dyrare eller det billigare? Börja alltid med det större, menar Cialdini. Säger personen nej, be om något mindre (kanske det du egentligen är ute efter). Motparten känner sig i skuld och accepterar. "Kan du inte hjälpa oss med 100 kr, kanske du kan köpa ett julkort för 15?"...
    På webben: Dela ut digitala smakprover, skapa känslan att besökaren ”får något”, ge bort kunskap, verktyg, underhållning, bidrag till välgörenhet. Värdet av erbjudanden kunden tackar nej till är möjligheten ”att i kundens huvud omvandlas till ett underskott i ge & ta-balansen”. 

    2. Knapphet (scarcity)
    Begränsad tillgång skapar större efterfrågan. Om man förklarar för någon att en produkt eller tjänst inte går att hitta någon annanstans, så påverkar det motpartens att vilja ha den. Det gäller även information: "Det är bara ett fåtal personer som får veta det här" är mer övertygande än om alla får veta det. "People want more of what they can't have", skriver Cialdini.

    Enligt forskningen är folk mer motiverade av vad de kan förlora, än vad de har att vinna. "Utan det här, förlorar du 50 öre per dag" är mer motiverande än "med det här, tjänar du 50 öre per dag".
    På webben: Begränsad tillgång, tidsbegränsat, först-till-kvarn, auktioner, här-och-nu-känsla, lagerstatus, rea och utförsäljning

    3. Auktoritet (authority)
    Vi tror på auktoriteter som läkare eller advokater. Auktoritet uppstår till exempel när man presentera svaga punkter först och de stora fördelarna senare. Det bygger, enligt Cialdini, trovärdighet och pålitlighet.
    På webben: Visa upp intyg, länka till trovärdiga källor, använd referenser, love all – serve all, visa vem som ligger bakom webbplatsen, beskriv medarbetare och expertis, uppdatera kontinuerligt, undvik misstag, gör tester på hur trovärdig designen upplevs.

    4. Åtagande och konsistens (commitment and consistency)
    Har man åtagit sig något, eller tänkt på ett visst sätt, så vill man hålla kvar vid det. "People are significantly more willing to say yes to a request that is consistent to what they have allready said or done."
    På webben: Hänvisa till tidigare köp de gjort så vill de vara konsekventa mot det beslut de fattade då och köper igen, låt kunden delta i produktutvecklingen, gör slogantävlingar, låt kunden steg för steg fatta viktiga till synes små beslut i riktning mot köp, låt kunden själv beskriva och skapa sitt behov, låt användare personanpassa webbplatsen eller produkterna.

    5. Sociala bevis (consensus)
    Människor fattar beslut utifrån hur andra som liknar dem, gör. Grupptryckets makt. "Många andra människor gör så här, så det måste vara rätt." När något ligger längst upp på en topplista så säljer det ännu mer.
    På webben: Tio-i-topplistor över mest sålda varor, referenser från tredje part, visa aktiviteten på webbplatsen i realtid, ”en dag i rampljuset”, köptips, recensioner, tipsa-en-vän. 

    6. Gillande (liking)
    Man säger hellre ja till folk man man gillar och tycker om. Tre faktorer ökar gillande: Likhet (vi tycker om de som är som vi själva), komplimanger (vi tycker om de som ger oss kompliganger) och ansträningen att sammarbeta (vi tycker om de som går i samma riktning som vi gör).
    På webben: Sociala webben, personalisering, delning, progress-bars ("grattis, din profil är 80% klar) etc.

    (Det här är en lite omarbetad version av en bloggpost jag skrev 2005)
    Spara / dela:

    Vanligaste ärendena hos svenska myndigheter - detta söker vi efter

    View Comments

    0 message
    Please Comment 13 dec. 2009
    På webbplatserna för fem av Sveriges största myndigheter görs långt över en miljon sökningar i månaden. Det är sökningar på hundratusentals olika termer. Statistiken visar att personnamn, bostadsbidrag, barnbidrag, studiemedel och visum är de vanligaste ärendena hos svenska myndigheter. Nästan dubbelt så många är intresserade av bostadsbidrag jämfört med barnbidrag.

    Statistiska centralbyrån, scb.se
    1. Namn, 1,62%
    2. Kpi, 1,28%
    3. Aki, 0,76%
    4. Sni, 0,73%
    5. Lön, 0,70%
    6. Löner, 0,52%
    7. Inflation, 0,50%
    8. Lönestatistik, 0,47%
    9. Arbetslöshet, 0,47%
    10. konsumentprisindex, 0,40%
    11. Totalt, 7,47%
    Försäkringskassan, forsakringskassan.se
    1. bostadsbidrag, 2,8%
    2. blanketter, 1,6%
    3. barnbidrag, 1,5%
    4. sig, 1,0%
    5. bostadstillägg, 0,8%
    6. arbetsskada, 0,8%
    7. aktivitetsstöd, 0,7%
    8. moderskapsintyg, 0,7%
    9. sjukersättning, 0,6%
    10. underhållsbidrag, 0,6%
    11. Totalt, 11,1%
    Centrala studiestödsnämnde, csn.se
    1. csn, 2,06%
    2. studiemedel, 1,71%
    3. studerar, 1,38%
    4. utbildningar, 1,35%
    5. studerat, 1,35%
    6. studerandes, 1,31%
    7. studiebidrag, 1,26%
    8. studerande, 1,24%
    9. studies, 1,07%
    10. studiestödsnämndens, 1,04%
    11. Totalt, 13,76%
    Regeringen, regeringen.se
    1. Visum, 0,56%
    2. svininfluensa, 0,16%
    3. Budget, 0,16%
    4. rot, 0,13%
    5. rotavdrag, 0,13%
    6. pass, 0,12%
    7. Skollagen, 0,11%
    8. iran, 0,11%
    9. Sou, 0,10%
    10. Budgetproposition, 0,06%
    11. Totalt, 1,63%
    Polisen, polisen.se (statisiken är cirka ett år gammal, övriga uppgifter är från i höst)
    1. pass, 4,3%
    2. öppettider, 0,6%
    3. huliganism, 0,6%
    4. körkort, 0,6%
    5. belastningsregister, 0,4%
    6. belastningsregistret, 0,4%
    7. hittegods, 0,4%
    8. brottsregister, 0,3%
    9. moped, 0,3%
    10. personbevis, 0,3%
    11. Totalt, 8,2%

    Iakttagelser kring sökstatistiken

    • Generellt motsvarar de tio vanligaste sökningarna cirka 10% av de totala sökningarna, därefter är det mycket små volymer på varje sökterm (undantaget är regeringen där söktermerna är ovanligt spretiga).
    • Varför söktermen "csn" är den vanligaste på cns:s egen webbplats känns lite som ett mysterium. Bygger det på en felkonstruktion av själva webbplatsen, så besökarna inte ens förstår att de kommit till just csn? Eller är "csn" helt enkelt synonymt med "studiemedel" för många människor?
    • Det är rätt stabila trender, inga speciella säsongsvariationer (utom att den totala volymen varierar lite). Aktuella frågor påverkar en del, främst hos regeringen där till exempel svininfluensan kommer upp på plats två. och Iran på plats åtta.

    Ps. Om nån är intresserad av hela listan så säg till ;) Ds.
    Spara / dela:

    5 skäl varför det är viktigt med projektrum eller scrum-rum

    View Comments

    3 message
    Please Comment 9 dec. 2009
    En av de första sakerna jag gjorde när jag tillträdde som projektledare för mitt nuvarande projekt var att skaffa ett projektrum. Det slutade med att vi byggde om delar av en hel våning ;)

    Varför är det så viktigt med projektrum?
    Jag har drivit projekt helt på distans (mot till exempel utvecklare i Indien), projekt där man bara träffats vid uppstart och avslut och projekt med regelbundna avstämningsmöten. Men oavsett omständigheter är det alltid helt oslagbart att sitta tillsammans, inte bara i samma hus, utan i samma rum.
    1. I ett projektrum är det bara att fråga om man undrar något eller kommer att tänka på något. Man behöver inte anstränga sig för att boka möten, ringa telefonsamtal eller gå till nåt annat rum. Det är bara att prata. Spontaneitet är ovärderlig när det gäller att undvika missförstånd.
    2. I ett projektrum kan man jobba mer visuellt. Väggarna ska tapetseras av whiteboards, postit-lappar, planer och skisser. Bara att kunna stå framför samma skiss och peka är oslagbart. Och man kan ta en penna och bara kladda på skissen när man förklarar något eller beslutar att ändra något.
    3. Ett projektrum gör projektet mer synligt och greppbart för resten av organisationen. Det är lätt hänt att organisationen ser projekt (framförallt IT-projekt) som något man startar och sen bara får ett resultat från. Processen däremellan tänker man oftast inte på, vilket också leder till att man kommer med input för sent eller inte förstår "varför det blev så dyrt". Med ett projektrum får man möjlighet att träffa personerna som jobbar med projektet och man kan lättare förstå vad de gör.
    4. Med ett projektrum vet man alltid var man ska gå för att få tag på de som jobbar med projektet. 
    5. I ett projektrum få de som jobbar i projektet en gemenskap. De kan komma från olika delar av organisationen och från olika konsultföretag. Men när de har ett gemensamt projektrum, uppstår lättare även en gemensam kultur och det blir tydligare att man jobbar för samma mål.
    Kulturen i projektrummet ska vara att det är okej att "störa". Det kan ibland vara jobbigt att bli avbruten när man håller på med något, men nyttan överväger av att få transparens mellan alla team-medlemmar och att kunna få frågor besvarade snabbt. Till en viss gräns förstås.

    Ett annat sammanhang man använder projektrum i är i politiken.Bill Clinton upprättade ett war-room för att hantera mediefrågor.
    Spara / dela:

    Ha aldrig mer än dubbelt så många personer som snittet under hela projekttiden

    View Comments

    0 message
    Please Comment 7 dec. 2009


    Erik Sjöberg skrev ett blogginlägg häromdagen om nyttan av att lägga till fler personer mot slutet av ett projekt för att klara deadline. Alla projektledare vet att det är svårt med bedömningar om antal resurser och ännu svårare att bedömma hur mycket det lönar sig att tillsätta fler resurser mot slutet av ett projekt. Hinner de bli produktiva i tid för att tillföra något före deadline? Tar de istället värdefull kraft från de som redan är mest produktiva i teamet?

    Han nämner en tumregel som säger att man aldrig under projektet ska ha mer än dubbelt så många personer som snittet under hela projekttiden. Min spontana tanke var att jag måste ha brutit mot den tumregeln i tidigare projekt. Men efter att ha räknat lite på det inser jag att vi hela tiden faktiskt höll oss inom detta nyckeltal.Och vid projektutvärderingarna var vi nog någorlunda överens om att det inte skulle ha funkat med så mycker fler personer.

    Den första hälften av projektet var huvudsakligen en analysfas och antalet inblandade personer var då nio. I den andra fasen bestod projektet av åtta av de ursprungliga nio samt ytterligare mellan två och tio personer. Efter att ha räknat lite på det (vilket tyvärr blir rätt svårt med tanke på att resursfördelningen förändrats kontinuerligt) så visar det sig att snittet faktiskt var rätt högt, över 13 personer. Som mest var vi cirka 20, vilket skulle innebära att vi höll oss inom tumregeln.

    Efter att ha gått igenom projektutvärderingar och projektdokumentationer kan jag också dra en del andra slutsatser:
    • Var tydlig med att tidsåtgången i projektet kan variera. Försök att till exempel be linjeorganisationen om en person på "i genomsnitt 50%" snarare än konstant 50%. Pratar man om det i förväg så går det ofta att ordna, men om man inte pratar om det tidigt blir det svårt att senare öka eller minska en persons tidsåtgång.
    • Om man har inhyrda resurser från konsultföretag kan det vara en idé att ha flera personer med samma kompetens på deltid, snarare än en person på heltid. Då kan deltidarna gå upp i tid och projektet får fler produktiva personer utan att någon ny behöver skolas in och sätta sig i allt.(Å andra sidan får vi större overhead generellt i projektet ju fler personer vi är, så det här blir en avvägning. Men 2x50% istället för 1x100% borde fungera i de flesta fall.)
    • Skriv öppna avtal med externa leverantörer, där resursbehoven kan förändras med högst 1-2 månaders varsel.
    • Dokumentera lagom mycket, så det inte tar tid från teamet, men ändå är ett underlag som hjälper nya team-medlemmar att komma in i jobbet.
    • Ett team består av en mängd olika kompetenser. Det verkar vara svårare att tillsätta fler personer i samma kompetensområde än att tillsätta helt nya kompetensområden.
    Nån som har liknande erfarenheter?
      Spara / dela:

      Projektledning är 80% ledarskap och 20% administration

      View Comments

      1 message
      Please Comment 6 dec. 2009

      Jag får ofta frågan om vilka kurser som är bra inom projektledning. Jag brukar svara att många är bra, men att nästan ingen lär ut rätt saker.

      Av någon anledning fokuserar nästan all litteratur och alla kurser i projektledning på projektadministration. De handlar om att fylla i och skapa modeller för planering, work breakdown structure (wbs), projektfaser, resurshistogram och riskanalys. 

      Mitt tips om du vill bli en bra projektledare (och inte projektadministratör) är att lägga fokuset i din utbildning på ledarskap. Gå ledarskapskurser, till exempel Utvecklande ledarskap. Vill du ha ett teoretiskt stöd och tips kring administrativa verktyg, så komplettera med en kort kurs (1-3 dagar) i det som i utbildningsvärlden kallas "projektledning" (men som alltså nästan uteslutande är projektadministration).

      Projektledning som akademinskt ämne uppstod under kalla kriget, när USA och Sovjet tävlade om vem som var störst, bäst och starkast. Det handlade om att vara först på månen, bygga fullständigt nya vapensystem och göra jättelika infrastruktursatsningar. Verktygen man lär ut i projektledning är fortfarande i stor utsträckning utformade för den typen av gigantiska projekt. Men det är sällan man i vanliga projekt har en närmast obegränsad budget eller hundratusentals projektmedlemmar. I verkligen är verktygen sällan så viktiga, utan det operativa ledarskapet dominerar (se även tidigare kommentar kring gantt-scheman).

      Man kan lyckas som projektledare om man är en bra ledare men inte kan nåt av de traditionella projektverktygen. Däremot finns det inte en chans att lyckas med ett projekt utan att utöva ett bra ledarskap.
      Spara / dela:

      User Generated Content... and Design... and Features...

      View Comments

      0 message
      Please Comment
      För några år sen var det mycket tal om User Generated Content (UGC), det vill säga att besökarna på en webbplats skapar innehållet. Wikipedia är ett bra exempel på det, men även facebook eller kommentarerna på aftonbladet.se. Det har blivit helt naturligt att användarna är med och skapar innehållet, så begreppet är inte lika omtalat längre.

      Men användarskapat tror jag vi kommer att se mycket mer av i framtiden. Dels att allt mer innehåll skapas av användarna. Men även att användarna får större del i designen av webbplatser (möjligheten att ändra mallar och "pimpa" personliga sidor är bra exempel på det redan idag) och också skapar funktionalitet till webbplatsen (facebook apps och api:er är exempel på detta).

      Spara / dela:

      10 skäl till varför webbstrategi är viktigt

      View Comments

      2 message
      Please Comment 2 dec. 2009
      Webbstrategi är att ha en medveten plan för att uppnå verksamhetens mål med hjälp av webben
      Det innebär enkelt uttryckt tre saker:
      1. Förstå var vi befinner oss idag (med hjälp av till exempel målgruppsanalys, branschanlays och effektkartläggning)
      2. Förstå var vi vill befinna oss i framtiden (med hjälp av samma verktyg som ovan, kryddat med lite vision och kreativitet)
      3. Komma fram till vilka åtgärder som kommer att föra oss från nuläget till det önskade läget (med hjälp av till exempel koncept som sociala objekt)
      Webbstrategi är att göra bortval
      All strategi handlar om att göra bortval. Om man väljer vad man ska göra utan att också välja vad man inte ska göra, så står man i praktiken kvar på ruta 1.
      • Det här kan vara en del i en webbstrategi: "Vi ska skapa en webbplats där vi knyter småföretagare närmre till våra produkter, så att vi på sikt får ökad merförsäljning".
      • Men då måste man också acceptera konsekvensen av detta. Vi gör inte en webbplats för stora företag. Små företag vill en sak och stora företag vill något annat. Ska det bli bra, så måste vi hålla oss till strategin (och den omvända konsekvensen av strategin). Försök hitta en lösning som tilltalar både Per-Ove 56 och blomsterhandlare utan anställda och som tilltalar Shell på koncernnivå med hundratusentals anställda. Det går inte.
      Webbstrategi är inte att "sälja varor på internet"
      Nu när jag sagt att webbstrategi är att ha en medveten plan för att uppnå verksamhetens mål med hjälp av webben, och att det kräver att man gör bortval, så måste jag väl också säga vad webbstrategi inte är.

      Att "sälja varor på internet" är inte webbstrategi. Det är i princip detsamma som hysterin på 90-talet när många organisationer desperat tyckte att "vi måste finnas på internet" eller "vi behöver en webbplats". Webbstrategi handlar lika mycket om att nå ut med hjälp av internet som att låta internet nå in i organisationen. Att jobba med internet som stöd för verksamheten för med sig nya sätt att se på saker, nya arbetssätt och ibland till och med nya verksamheter. Webbstrategi är affärsstrategi.

      Varför är webbstrategi viktigt? 
      1. Det finns alldeles för många exempel på misslyckade webbsatsningar. Webbstrategi gör att vi kan undvika att skapa till exempel ytterligare en övergiven och oanvänd webbplats.
      2. Det är dyrt att ta fram och underhålla en webbplats. Webbstrategi minskar kostnaderna genom att vi gör rätt saker, det vill säga de saker som ger den verksamhetsnytta vi vill ha.
      3. Det tar tid att ta fram en bra webbplats. Webbstrategi hjälper oss att minska tiden som går åt genom att vi börjar med det viktigaste och bygger vidare därifrån.
      4. Webben kommer att vara den största förändringskraften de kommande 30 åren. Internet är affärskritiskt för många organisationer och det ingen verksamhet som inte berörs av internet. Webbstrategi handlar om hur internet förändrar förutsättningar för att att bedriva sin verksamhet.
      5. Webb handlar om så mycket mer än din webbplats. Webbstrategi lyfter fokuset så att man ser utanför den egna webbplatsen.
      6. Webb handlar om mycket mer än att lägga ut information eller produkter på nätet. Webbstrategi lyfter fokuset till verksamhetsnyttan så att satsningen görs i relation till verksamhetens övergripande mål och andra pågående projekt.
      7. En webbplats kräver underhåll när den väl är lanserad. Webbstrategi tar hänsyn till organisatoriska, personella och administrativa aspekter så att webbplatsen kan leva och vidareutvecklas.
      8. Det kan vara svårt för organisationen att förstå varför man gör en webbsatsning. Webbstrategi gör det lättare att kommunicera vad vi håller på med.
      9. Det är lätt att kopiera andra på nätet. Webbstrategi gör att man kan inta en position och göra det svårare för konkurrenter att kopiera.
      10. Stora webbprojekt har extremt komplexa kravbilder. Webbstrategi gör att man har ett konkret underlag att hålla sig till i alla de tusentals prioritingar och avvägningar som görs under projektet.
      Läs också Lisa Welchmans Web Strategy: A Definition
      Spara / dela:

      nejtillsvininfluensan.se: bra satsning, men begränsad kampanjeffekt

      View Comments

      0 message
      Please Comment 1 dec. 2009
      Nu har Socialstyrelsen utvärderat sin första kampanj i sociala medier. Jag har varit skeptisk till upplägget av kampanjen och startade en alternativ kampanj för att helt enkelt jämföra vilket av olika angreppssätt som fungerar bäst.

      Kampanjen nejtillsvininfluensan.se (byrå: Daytona)
      • Cirka 2 200 personer har gjort en aktiv handling genom att klicka på någon av "dela"-knapparna (statistiken kommer från Socialstyrelsen, men vad siffrorna bygger på har jag ingen aning om eftersom det är externa länkar och det inte finns något sätt att mäta på)
      • Vanligast var att dela på Facebook (samma kommentar som ovan angående vad statistiken bygger på)
      • Drygt 22 000 besökare till sidan (bygger på statistik från Google Analytics)
      • Mycket stort genomslag i traditionella medier. Kampanjen har nämnts både i nationella och lokala medier och den finns också en mängd webbplatser inom offentlig sektor som uppmärksammat kampanjen. 
      Kampanjen Jag vaccinerar mig
      • Över 3 000 personer har gjort en aktiv handling och blivit medlemmar, av dessa har många bjudit in sina vänner
      • Inget mediestöd
      • Ingen produktionskostnad
      Mina slutsatser blir tyvärr att kampanjen nejtillsvininfluensan.se inte lyckats vidare bra. Att med det enorma medietrycket Socialstyrelsen skapade, ändå bara få 2 200 delningar kan inte ses som lyckat. (Se tidigare analys av hur man kunde gjort det lite bättre.) Från ett annat perspektiv är det däremot otroligt lyckat och värt en eloge: Man vågade ta ett stort steg mot nya sätt att jobba! Det kommer att bana väg för ytterligare satsningar på sociala medier hos Socialstyrelsen och förhoppningsvis även hos andra myndigheter.
      Spara / dela:

      Projektledarens önskelista till projektbeställaren

      View Comments

      2 message
      Please Comment

      1. Ge mig mandat i alla personal- och budgetfrågor som rör projektet. Även om du har det formella ansvaret för budget och personal måste du låta mig ha en betydande del i detta arbete.  För dig är det självklart att inte någon annan utser dina medarbetare, det borde det vara för mig också. Jag arbetsleder personerna i mitt projekt, då måste jag vara med och utse dem. Det formella ansvaret får gärna ligga på dig, men ska jag driva projektet måste jag vara med i dina beslut.
      2. Var ordentligt insatt i projektet eller ge mig det fulla förtroendet att sköta det. Stora projekt, framförallt webbprojekt, har ofta en mycket komplex kravbild och stora beroenden mellan en mängd aspekter. För att lyckas behövs överblick och tydlighet, och det krävs tid för att vara insatt i alla aspekter. Lägg tillräckligt mycket tid, även för detaljerna, eller låt mig sköta det.
      3. Låt mig vara med och utse styrgruppen. I styrgruppen ska man inte sitta för att representera en avdelning, enhet eller specialitet. Man ska sitta där för att man har ett mandat över de resurser som finns i projektet, antingen i form av personalansvar över de inblandade eller i form av budgetansvar. Styrgruppen säkerställer att verksamhetsnyttan av projektet kan uppnås, det är mitt stöd i att leda projektet åt rätt håll. Det är min styrgrupp inte din!
      4. Låt mig ha direktkontakt med ledningen och vid behov även med styrelsen. Stora webbprojekt medför kulturella och organisatoriska förändringar. Alla typer av omfattande förändringsprojekt behöver tydligt sanktioneras från högsta ledningen. Högsta ledningen behöver sätta sig in i de kulturella och psykologiska utmaningarna för att kunna stötta projektet hela vägen.
      5. Förstå att jag driver ett förändringsprojekt eller affärsutvecklingsprojekt. Inte ett teknikprojekt. Tekniken är en möjliggörare och kräver ofta rätt stora resurser, men utmaningarna ligger i att implementera tekniken i verksamheten och hantera kulturella och personella frågor. Minst 80 % av projektet är människor och organisation, bara 20 % är teknik.
      6. Låt mig sköta upphandling och avrop av konsulttjänster åt projektet. Jag behöver inte bara granska utan även driva arbetet med upphandling, eftersom det har så avgörande betydelse för projektet. Det är jag som ska bygga en affärsrelationen med konsultföretagen.
      Spara / dela:

      PROJEKTLEDARE / WEBBSTRATEG

      Beerware! All text
      får återanvändas. Läs här.
      vd-blogg.se