Därför behöver du ett socialt intranät

Idag använder hälften av Sveriges befolkning Facebook regelbundet. Facebook har en naturlig dragningskraft - man vill vara där. Samtidigt lägger många företag mycket pengar och tid på att få sina medarbetare att använda företagets intranät. Man har valt intranätet som ett bra sätt att informera sina medarbetare om olika beslut, nya interna förordningar eller kommande händelser. Ofta sköter en central informationsavdelning innehållet på intranätet. Men en informationsavdelning kan inte ha koll på allt som händer i företaget och det kräver dessutom mycket resurser med skribenter som fyller intranätet med innehåll.

Facebook har förändrat spelplanen vad det gäller webb och självklart även intranät. Ett intranät måste vara socialt. Här är Pontus Vinderos fem skäl till att du behöver ett socialt intranät. Läs också om hur du bygger ett socialt intranät på två dagar.

1. Behovsanpassning.

En central del i ett socialt intranät är att innehållet som visas bygger på vad användarna skriver och gillar. Det är även möjligt att anpassa flödet av nyheter efter vad den aktuella användaren är intresserad av. Detta är speciellt nyttigt i stora organisationer som har många olika verksamhetsgrenar. Genom att användaren själv väljer vilka flöden som är intressanta att följa, blir intranätet mer behovsanpassat.

2. Engagemang.

Ett statiskt intranät där medarbetarna inte kan bidra på något sätt riskerar att bli tråkigt och förutsägbart. Med ett socialt intranät kan det bli roligare att använda intranätet, något som skulle göra intranätet mer välbesökt och kanske öka engagemanget för verksamheten.

3. Kompetensutveckling.

Kunskap är en färskvara och på nätet kommer varje dag ny kunskap i olika verksamhetsområden. Med ett socialt intranät kan eldsjälar i organisationen dela med sig av denna information till alla medarbetare.

4. Verksamhetsutveckling.

Dina medarbetare är intelligenta människor som varje dag funderar över hur verksamheten fungerar. Deras idéer om hur verksamheten kan förbättras kan vara nyckeln till hur din verksamhet ska lyckas. I bästa fall får du idag reda på dessa idéer utav någon i din ledningsgrupp, men troligare är att det stannar vid ett snack på fikarasten eller i värsta fall inte diskuteras alls. Med ett socialt intranät skulle du uppmuntra folk att komma med frågor, analysera ledningens beslut och tipsa om hur man kan förbättra verksamheten. Istället för en ilsken kommentar på Facebook, kan medarbetaren posta ett konstruktivt förslag på ert intranät.

5. Övning.

Sociala medier är här för att stanna. Om din verksamhet inte har en egen närvaro i sociala medier redan kommer ni att ha det inom kort. Att inrätta ett socialt intranät gör det möjligt för medarbetarna att ”träna” på sociala medier. Det skulle få den delen av din personal som ännu inte använt sociala medier att testa det och förstå vad det handlar om.

Webbstrategisk ABC

Väldigt grovt så finns det bara tre skäl till att en del webblösningar aldrig blir riktigt framgångsrika.

Web Strategy Basics on Prezi

1. Man lyckas inte få tillräckligt många besökare. Annonsboken är en köp-och-sälj-sajt som är väldigt lik marknadsledande Blocket. Upplägget är detsamma och utseendet rätt likt. Och Annonsboken är inte ensam, det finns en uppsjö Blocket-kopior. Skillnaden är att Blocket har användare, det har inte de andra. Annonsboken har just nu 83 annonser i Stockholm och det är nästan lite ironiskt att Blocket har exakt 100.083 i Stockholm.
2. Man lyckas inte tillfredsställa besökarnas behov. Google Wave var 2009 års största besvikelse för användarna. Tack vare Googles storlek och den hype man skapade inför lanseringen, så har Wave många användare. Affärsmodellen är annonsintäkter, och det kan nog fungera lika bra där som i till exempel Google Mail. Men tjänsten tillfredsställer inte avnändarnas behov. Bland de som provar, rapporterar en efter en att de inte förstår poängen.
3. Man lyckas inte hitta en affärsmodell som gör satsningen motiverad. Lulilab är en community för ungdomar. Sajten har över 350.000 sidvisningar i månaden och användarna är i stor utsträckning nöjda med tjänsten. Men intäkterna är i princip lika med noll. (Om någon som läser detta har en lysande intäktsmodell för Lulilab så hör av er, så förmedlar jag kontakten.)

Det är webbstrategins ABC. På ett sätt är det helt självklart. Men av någon anledning blir det ändå bortglömt.

Var fjärde i webbprojekt är kvinna

Idag är det internationella kvinnodagen. Dagen till ära har jag gjort ett antal sökningar på LinkedIn och räknat antal kvinnor bland sökresultaten.

Ju mer tekniskt desto färre kvinnor - och överlag väldigt få kvinnor. Så här ser det ut i Sverige, i några vanliga  yrkesgrupper inom webb-projekt (baserat på 1000 stickprover, begränsat till folk i Sverige, men på engelska eftersom en majoritet skriver på engelska på LinkedIn).

• System Architect: 3%
• Web Developer: 7%
• Web Project (Manager): 29%
• Interaction Designer: 34%
• Web Manager: 37%
• Web Editor: 44%
• TOTALT: 25,14%

När jag ser tillbaka på gångna projekt så stämmer siffrorna väl. Vad gäller utvecklare (web developer) har jag underskridit snittet, medan jag vad gäller redaktörer (web editor) överskridit det. I framtiden ska det bli jämnare! Positiv särbehandling? Nä, men mer medveten rekrytering.

För övrigt kan jag tipsa om en bok min mamma har skrivit, om författaren och filosofen Simone de Beauvoir.