Projektledarens önskelista till projektbeställaren

1. Ge mig mandat i alla personal- och budgetfrågor som rör projektet. Även om du har det formella ansvaret för budget och personal måste du låta mig ha en betydande del i detta arbete.  För dig är det självklart att inte någon annan utser dina medarbetare, det borde det vara för mig också. Jag arbetsleder personerna i mitt projekt, då måste jag vara med och utse dem. Det formella ansvaret får gärna ligga på dig, men ska jag driva projektet måste jag vara med i dina beslut.
2. Var ordentligt insatt i projektet eller ge mig det fulla förtroendet att sköta det. Stora projekt, framförallt webbprojekt, har ofta en mycket komplex kravbild och stora beroenden mellan en mängd aspekter. För att lyckas behövs överblick och tydlighet, och det krävs tid för att vara insatt i alla aspekter. Lägg tillräckligt mycket tid, även för detaljerna, eller låt mig sköta det.
3. Låt mig vara med och utse styrgruppen. I styrgruppen ska man inte sitta för att representera en avdelning, enhet eller specialitet. Man ska sitta där för att man har ett mandat över de resurser som finns i projektet, antingen i form av personalansvar över de inblandade eller i form av budgetansvar. Styrgruppen säkerställer att verksamhetsnyttan av projektet kan uppnås, det är mitt stöd i att leda projektet åt rätt håll. Det är min styrgrupp inte din!
4. Låt mig ha direktkontakt med ledningen och vid behov även med styrelsen. Stora webbprojekt medför kulturella och organisatoriska förändringar. Alla typer av omfattande förändringsprojekt behöver tydligt sanktioneras från högsta ledningen. Högsta ledningen behöver sätta sig in i de kulturella och psykologiska utmaningarna för att kunna stötta projektet hela vägen.
5. Förstå att jag driver ett förändringsprojekt eller affärsutvecklingsprojekt. Inte ett teknikprojekt. Tekniken är en möjliggörare och kräver ofta rätt stora resurser, men utmaningarna ligger i att implementera tekniken i verksamheten och hantera kulturella och personella frågor. Minst 80 % av projektet är människor och organisation, bara 20 % är teknik.
6. Låt mig sköta upphandling och avrop av konsulttjänster åt projektet. Jag behöver inte bara granska utan även driva arbetet med upphandling, eftersom det har så avgörande betydelse för projektet. Det är jag som ska bygga en affärsrelationen med konsultföretagen.

Styrning av webbprojekt: Projektstyrning, Effektstyrning, Scrum

Jag har hört några gånger att scrum eller andra agila metoder ersätter mer traditionella projektmetoder som rup, props, eller pps. Det stämmer nog till 90%, många delar i traditionell metodik går bort när man använder scrum. Men en övergripande projektstyrning utöver scrum behövs fortfarande. Jag ser tre nivåer av styrning av webbprojekt:

1. Projektstyrningen fokuserar på att definiera projektets ramar. Istället för en regelrätt projektplan handlar det mer om en "projektdefinition" eller ett "projektupplägg". Dels behöver milstolpar beslutas, som till exempel "Projektdirektiv godkänt", "Förstudie genomförd", "Teamet på plats", "Utvecklingsstopp" eller "Lansering". Dels behöver till exempel en riskanalys och intressentanalys tas fram. Inom projektstyrning lägger jag också att etablera arbetssätt gentemot projektets styrgrupp, det vill säga till exempel förankra att vi kommer att arbeta med effektstyrning och scrum.
2. Effektstyrning går ut på att styra projektet med ständigt fokus på verksamhetsnytta istället för "leverabler" eller "krav". Den nytta som projektet ska skapa kartläggs i en resonemangskedja från syftet med tjänsten som ska tas fram, till målgrupperna som ska använda tjänsten, deras användningsmål och slutligen åtgärder som behöver vidtas. Varje steg prioriteras så att kartan blir ett stöd för projektgruppen och för styrgruppen för att följa och styra projektet. (Exempel på effektkarta finns på Socialstyrelsens utvecklingsblogg).
3. Scrum (eller nån annan agil metod) är den operativa styrningen av projektet. Det handlar om att ha alla kompetenser samlade, planera för högst några veckor i taget och visualisera arbetet så mycket som möjligt. På så sätt uppstår verksamhetsnyttan inom de ramar som definierats för projektet.

Någon som har ett likande upplägg?

Projektledarens och styrgruppens ansvar för riskhantering

Risker är alla de faktorer som kan göra att man inte uppnår syftet med projektet. Uttryckt annorlunda: Risk är skillnaden mellan de förutsättningar du har i projektet och de förutsättningar du behöver för att säkert uppnå målet. I webbprojekt handlar de flesta riskerna om oklara krav, personal, leverantörer, planering och styrning.

Risker kan finnas antingen inom projektet eller i projektets omvärld. Som projektledare ansvarar man för att identifiera alla risker för projektet, både de som ligger inom projektet och de som ligger utanför projektet.

Ansvaret för att hantera riskerna inom projektet ligger på projektledaren

En typisk riskhändelse kan vara: Vi väljer fel teknisk plattform vilket gör att vi inte kan bygga det vi vill. Ansvaret ligger i detta fall på projektledaren och en tänkbar åtgärd är att minimera sannolikheten för att risken inträffar. Risker inom projektet kan hanteras på fyra sätt:

1. Minimera eller undanröj sannolikheten att risken inträffar. I det här fallet kan man till exempel genom att låta en extern konsult göra en förstudie om valet av teknisk plattform.
2. Minimera eller undanröj konsekvensen av att den inträffar. Till exempel genom att säkerställa att de lösningar vi bygger på plattformen är väl dokumenterade och följer standarder, så blir konsekvense lite mindre om vi längre fram skulle behöva byta plattform.
3. Överför konsekvensen på någon annan. Utforma avtal med leverantörer på ett sådant sätt att alla eventuella förseningar eller kostnader som uppstår på grund av fel plattformsval måste täckas av konsultföretaget.
4. Bevaka. Om risken är låg eller kostnaderna är för höga för att göra något åt den, så får man låta den vara men bevaka den.

Ansvaret för att hantera riskerna utanför projektet ligger på styrgruppen och beställaren
Projektledaren har sällan personalansvar och inte alltid fullt budgetansvar, vilket gör att de åtgärder projektledaren kan vidta är begränsade. Många risker ligger därför utanför projektet. Säg att vi identifierar en risk att projektets grafiska formgivare säger upp sig. Har du som projektledare inte personalansvar så måste risken lyftas till styrgruppen. Projektledaren kan jobba med att ge positiv feedback och skapa bra arbetsmiljö för formgivaren så han/hon stannar kvar, men styrgruppen behöver agera på eventuella problem med lönesättning, villkor, vidareutbildning eller alternativ bemanning. För risker utanför projektet:

1. Se till att styrgruppen blir medveten om sitt ansvar för att hantera risken.
2. Se till att öka det egna mandatet som projektledare så att projektet så långt som möjligt kan överta risken från styrgruppen. Till exempel genom att få utökat budgetansvar eller ansvar för delar av personalfrågorna.
3. Se punkt 1-4 ovan.