User Generated Content... and Design... and Features...

För några år sen var det mycket tal om User Generated Content (UGC), det vill säga att besökarna på en webbplats skapar innehållet. Wikipedia är ett bra exempel på det, men även facebook eller kommentarerna på aftonbladet.se. Det har blivit helt naturligt att användarna är med och skapar innehållet, så begreppet är inte lika omtalat längre.

Men användarskapat tror jag vi kommer att se mycket mer av i framtiden. Dels att allt mer innehåll skapas av användarna. Men även att användarna får större del i designen av webbplatser (möjligheten att ändra mallar och "pimpa" personliga sidor är bra exempel på det redan idag) och också skapar funktionalitet till webbplatsen (facebook apps och api:er är exempel på detta).

10 skäl till varför webbstrategi är viktigt

Webbstrategi är att ha en medveten plan för att uppnå verksamhetens mål med hjälp av webben

Det innebär enkelt uttryckt tre saker:

1. Förstå var vi befinner oss idag (med hjälp av till exempel målgruppsanalys, branschanlays och effektkartläggning)
2. Förstå var vi vill befinna oss i framtiden (med hjälp av samma verktyg som ovan, kryddat med lite vision och kreativitet)
3. Komma fram till vilka åtgärder som kommer att föra oss från nuläget till det önskade läget (med hjälp av till exempel koncept som sociala objekt)

Webbstrategi är att göra bortval
All strategi handlar om att göra bortval. Om man väljer vad man ska göra utan att också välja vad man inte ska göra, så står man i praktiken kvar på ruta 1.

• Det här kan vara en del i en webbstrategi: "Vi ska skapa en webbplats där vi knyter småföretagare närmre till våra produkter, så att vi på sikt får ökad merförsäljning".
• Men då måste man också acceptera konsekvensen av detta. Vi gör inte en webbplats för stora företag. Små företag vill en sak och stora företag vill något annat. Ska det bli bra, så måste vi hålla oss till strategin (och den omvända konsekvensen av strategin). Försök hitta en lösning som tilltalar både Per-Ove 56 och blomsterhandlare utan anställda och som tilltalar Shell på koncernnivå med hundratusentals anställda. Det går inte.

Webbstrategi är inte att "sälja varor på internet"
Nu när jag sagt att webbstrategi är att ha en medveten plan för att uppnå verksamhetens mål med hjälp av webben, och att det kräver att man gör bortval, så måste jag väl också säga vad webbstrategi inte är.

Att "sälja varor på internet" är inte webbstrategi. Det är i princip detsamma som hysterin på 90-talet när många organisationer desperat tyckte att "vi måste finnas på internet" eller "vi behöver en webbplats". Webbstrategi handlar lika mycket om att nå ut med hjälp av internet som att låta internet nå in i organisationen. Att jobba med internet som stöd för verksamheten för med sig nya sätt att se på saker, nya arbetssätt och ibland till och med nya verksamheter. Webbstrategi är affärsstrategi.

Varför är webbstrategi viktigt? 

1. Det finns alldeles för många exempel på misslyckade webbsatsningar. Webbstrategi gör att vi kan undvika att skapa till exempel ytterligare en övergiven och oanvänd webbplats.
2. Det är dyrt att ta fram och underhålla en webbplats. Webbstrategi minskar kostnaderna genom att vi gör rätt saker, det vill säga de saker som ger den verksamhetsnytta vi vill ha.
3. Det tar tid att ta fram en bra webbplats. Webbstrategi hjälper oss att minska tiden som går åt genom att vi börjar med det viktigaste och bygger vidare därifrån.
4. Webben kommer att vara den största förändringskraften de kommande 30 åren. Internet är affärskritiskt för många organisationer och det ingen verksamhet som inte berörs av internet. Webbstrategi handlar om hur internet förändrar förutsättningar för att att bedriva sin verksamhet.
5. Webb handlar om så mycket mer än din webbplats. Webbstrategi lyfter fokuset så att man ser utanför den egna webbplatsen.
6. Webb handlar om mycket mer än att lägga ut information eller produkter på nätet. Webbstrategi lyfter fokuset till verksamhetsnyttan så att satsningen görs i relation till verksamhetens övergripande mål och andra pågående projekt.
7. En webbplats kräver underhåll när den väl är lanserad. Webbstrategi tar hänsyn till organisatoriska, personella och administrativa aspekter så att webbplatsen kan leva och vidareutvecklas.
8. Det kan vara svårt för organisationen att förstå varför man gör en webbsatsning. Webbstrategi gör det lättare att kommunicera vad vi håller på med.
9. Det är lätt att kopiera andra på nätet. Webbstrategi gör att man kan inta en position och göra det svårare för konkurrenter att kopiera.
10. Stora webbprojekt har extremt komplexa kravbilder. Webbstrategi gör att man har ett konkret underlag att hålla sig till i alla de tusentals prioritingar och avvägningar som görs under projektet.

Läs också Lisa Welchmans Web Strategy: A Definition

nejtillsvininfluensan.se: bra satsning, men begränsad kampanjeffekt

Nu har Socialstyrelsen utvärderat sin första kampanj i sociala medier. Jag har varit skeptisk till upplägget av kampanjen och startade en alternativ kampanj för att helt enkelt jämföra vilket av olika angreppssätt som fungerar bäst.

Kampanjen nejtillsvininfluensan.se (byrå: Daytona)

• Cirka 2 200 personer har gjort en aktiv handling genom att klicka på någon av "dela"-knapparna (statistiken kommer från Socialstyrelsen, men vad siffrorna bygger på har jag ingen aning om eftersom det är externa länkar och det inte finns något sätt att mäta på)
• Vanligast var att dela på Facebook (samma kommentar som ovan angående vad statistiken bygger på)
• Drygt 22 000 besökare till sidan (bygger på statistik från Google Analytics)
• Mycket stort genomslag i traditionella medier. Kampanjen har nämnts både i nationella och lokala medier och den finns också en mängd webbplatser inom offentlig sektor som uppmärksammat kampanjen. 

Kampanjen Jag vaccinerar mig

• Över 3 000 personer har gjort en aktiv handling och blivit medlemmar, av dessa har många bjudit in sina vänner
• Inget mediestöd
• Ingen produktionskostnad

Mina slutsatser blir tyvärr att kampanjen nejtillsvininfluensan.se inte lyckats vidare bra. Att med det enorma medietrycket Socialstyrelsen skapade, ändå bara få 2 200 delningar kan inte ses som lyckat. (Se tidigare analys av hur man kunde gjort det lite bättre.) Från ett annat perspektiv är det däremot otroligt lyckat och värt en eloge: Man vågade ta ett stort steg mot nya sätt att jobba! Det kommer att bana väg för ytterligare satsningar på sociala medier hos Socialstyrelsen och förhoppningsvis även hos andra myndigheter.

Projektledarens önskelista till projektbeställaren

1. Ge mig mandat i alla personal- och budgetfrågor som rör projektet. Även om du har det formella ansvaret för budget och personal måste du låta mig ha en betydande del i detta arbete.  För dig är det självklart att inte någon annan utser dina medarbetare, det borde det vara för mig också. Jag arbetsleder personerna i mitt projekt, då måste jag vara med och utse dem. Det formella ansvaret får gärna ligga på dig, men ska jag driva projektet måste jag vara med i dina beslut.
2. Var ordentligt insatt i projektet eller ge mig det fulla förtroendet att sköta det. Stora projekt, framförallt webbprojekt, har ofta en mycket komplex kravbild och stora beroenden mellan en mängd aspekter. För att lyckas behövs överblick och tydlighet, och det krävs tid för att vara insatt i alla aspekter. Lägg tillräckligt mycket tid, även för detaljerna, eller låt mig sköta det.
3. Låt mig vara med och utse styrgruppen. I styrgruppen ska man inte sitta för att representera en avdelning, enhet eller specialitet. Man ska sitta där för att man har ett mandat över de resurser som finns i projektet, antingen i form av personalansvar över de inblandade eller i form av budgetansvar. Styrgruppen säkerställer att verksamhetsnyttan av projektet kan uppnås, det är mitt stöd i att leda projektet åt rätt håll. Det är min styrgrupp inte din!
4. Låt mig ha direktkontakt med ledningen och vid behov även med styrelsen. Stora webbprojekt medför kulturella och organisatoriska förändringar. Alla typer av omfattande förändringsprojekt behöver tydligt sanktioneras från högsta ledningen. Högsta ledningen behöver sätta sig in i de kulturella och psykologiska utmaningarna för att kunna stötta projektet hela vägen.
5. Förstå att jag driver ett förändringsprojekt eller affärsutvecklingsprojekt. Inte ett teknikprojekt. Tekniken är en möjliggörare och kräver ofta rätt stora resurser, men utmaningarna ligger i att implementera tekniken i verksamheten och hantera kulturella och personella frågor. Minst 80 % av projektet är människor och organisation, bara 20 % är teknik.
6. Låt mig sköta upphandling och avrop av konsulttjänster åt projektet. Jag behöver inte bara granska utan även driva arbetet med upphandling, eftersom det har så avgörande betydelse för projektet. Det är jag som ska bygga en affärsrelationen med konsultföretagen.

Genial användning av Facebook för Ikea

Ikea i Malmö la upp en Facebook-profil för sin butikschef (reklambyrå: Forsman Bodenfors). Där publicerades bilder från visningsrummen i butiken. Den person som först taggade upp en vara med sitt namn vann produkten. Det spred sig naturligtvis enormt snabbt och skapade betydligt mer buzz än bara taggningen av foton.

Bästa stratregi för digital kommunikation hos Socialstyrelsen?

Projektledning och Webbstrategi på Google

Den här bloggen handlar främst om projektledning, webbstrategi och gränslandet däremellan. Projektledning är ett välanvänt begrepp och även webbstrategi börjar bli vanligt. Jag kommer att följa upp hur väl den här bloggen placerar sig på Google för de båda begreppen. Just nu ser det ut så här (google.se, 29 nov 2009):

• "definition of done", plats 7
• "webbstrategi", plats 58
  
• "projektledning", plats 670

Update 2009-12-03:

• "definition of done", plats 6
• "webbstrategi", plats 31
• "projektledning", plats 670

Update 2009-12-10:

• "definition of done", plats 6
• "webbstrategi", plats 24
• "projektledning", plats 78

Update 2009-12-10:

• "definition of done", plats 6
• "webbstrategi", plats 22
• "projektledning", plats 24

Update 2009-12-26:

• "definition of done", plats 5
• "webbstrategi", plats 25
• "projektledning", plats 47

Update 2010-01-08:

• "definition o done", plats 5
• "webbstrategi", plats 23
• "projektledning", plats 45

Update 2010-01-08 (pr5):

• "definition o done", plats 5
• "webbstrategi", plats 23
• "projektledning", plats 16

Update 2010-02-09 (pr5):

• "definition of done", plats 6
• "webbstrategi", plats 19
• "projektledning", plats 68 

Update 2010-03-14 (pr5):

• "definition of done", plats 1
• "webbstrategi", plats 15
• "projektledning", plats 31

Beauvoir, plats n.  2010-01-08 (2010-01-12)

• beauvoir 26 (24)
  
• de beauvoir 23 (24)
  
• simone de beauvoir >200 (>200)
  
• hélène de beauvoir 13 (7)
  
• andra könet >200 (22)
  
• det andra könet 107 (36)

365 Social Media Cases (2010-02-09)(2010-02-16)

• sociala medier 94 (61) (40)
• sociala medier exempel 27 (27) (23)
• exempel sociala medier (27) (24)
• sociala medier case (28) (15)
• case sociala medier (12) (10)
• facebook exempel (25) (28)
• twitter exempel (80) (15)

Slaget om startsidan, ännu fler orsaker

Ännu fler bakomliggande orsaker till att Slaget om startsidan uppstår, de här handlar mer om faktorer som försvårar arbetet med startsidan:

• Tron att allt måste vara klart från början. Slaget om startsidan späs på av att man ofta vill ha en perfekt lösning från början, vilket gör själva arbetsprocessen svår för att hitta en bra balans. Man måste börja nånstans och få ett underlag från riktiga besökare för att kunna utvärdera hur man ska förbättra. 
• Tron att trovärdighet är viktigare än relevans. Detta förtjänar egentligen ett separat inlägg, får återkomma till det senare. Det handlar om att det sker en generell förskjutning av våra värderingar, från den traditionella tilltron till auktoriteter, mot en större tilltro till personliga relationer. Därmed blir det som är relevant för mig viktigare än det som har en trovärdig källa. Ändå 
• Tron att webben sköter sig själv. För att hitta bra lösningar behöver de som jobbar med sakinnehållet vara med hela vägen i projektet. Det finns en tendens att tro att utvecklingen inte är något man behöver bry sig om. Engagemanget från sakkunniga väcks ofta först vid fullbordat faktum och då är möjligheterna att påverka tyvärr små. Engagemanget måste komma tidigit för att lyckas. 
• Tron att allt måste vara med. Många förutsätter att allt innehåll måste vara med och allt måste behandlas med samma prioritet vilket förstås inte är rimligt om man ska skapa något som fungerar. 
• Rädsla att göra fel, förlora kontroll. Man har en alltför perfektionistisk syn på innehållet. Man lämnar inte ifrån sig utkast förrän det är ett "färdigt" material, vilket får till konsekvens att man missar samordningen med annat material. 

Styrning av webbprojekt: Projektstyrning, Effektstyrning, Scrum

Jag har hört några gånger att scrum eller andra agila metoder ersätter mer traditionella projektmetoder som rup, props, eller pps. Det stämmer nog till 90%, många delar i traditionell metodik går bort när man använder scrum. Men en övergripande projektstyrning utöver scrum behövs fortfarande. Jag ser tre nivåer av styrning av webbprojekt:

1. Projektstyrningen fokuserar på att definiera projektets ramar. Istället för en regelrätt projektplan handlar det mer om en "projektdefinition" eller ett "projektupplägg". Dels behöver milstolpar beslutas, som till exempel "Projektdirektiv godkänt", "Förstudie genomförd", "Teamet på plats", "Utvecklingsstopp" eller "Lansering". Dels behöver till exempel en riskanalys och intressentanalys tas fram. Inom projektstyrning lägger jag också att etablera arbetssätt gentemot projektets styrgrupp, det vill säga till exempel förankra att vi kommer att arbeta med effektstyrning och scrum.
2. Effektstyrning går ut på att styra projektet med ständigt fokus på verksamhetsnytta istället för "leverabler" eller "krav". Den nytta som projektet ska skapa kartläggs i en resonemangskedja från syftet med tjänsten som ska tas fram, till målgrupperna som ska använda tjänsten, deras användningsmål och slutligen åtgärder som behöver vidtas. Varje steg prioriteras så att kartan blir ett stöd för projektgruppen och för styrgruppen för att följa och styra projektet. (Exempel på effektkarta finns på Socialstyrelsens utvecklingsblogg).
3. Scrum (eller nån annan agil metod) är den operativa styrningen av projektet. Det handlar om att ha alla kompetenser samlade, planera för högst några veckor i taget och visualisera arbetet så mycket som möjligt. På så sätt uppstår verksamhetsnyttan inom de ramar som definierats för projektet.

Någon som har ett likande upplägg?

Rules of the garage

Rules of the garage:
Believe you can change the world.
Work quickly, keep the tools unlocked,
work whenever.

Know when to work alone and when to
work together.
Share — tools, ideas. Trust your colleagues.

No politics. No bureaucracy. (These are ridiculous
in a garage.)
The customer defines a job well done.

Radical ideas are not bad ideas.
Invent different ways of working.

Make a contribution every day. If it doesn’t
contribute, it doesn’t leave the garage.

Believe that together we can do anything.
Invent.

(HP:s årsredovisning 1999, VD Carly Fiorona)
(På bilden syns det ursprunliga garage där HP startade, ofta ansett vara Silicon Valleys startskott)

Kulturella normer styr sociala medier

Att ge sig ut i social medier möts ofta av stor oro och skepsis i organisationer. Det är sunt att ifrågasätta, men att vara orolig är inte sunt. Oron handlar till exempel om att "det finns ingen roi", "det där är inget för oss" eller "det är bara en fluga".

Ett av de största orosmolnen är rädslan för att "förlora kontrollen". Man oroar sig till exempel för att få negativa kommentarer och kritik om man låter användarna själva delta. Den oron tycker jag bygger på missuppfattningar.

På internet, liksom i alla sammanhang där det finns människor, uppstår kulturella normer. När jag sitter på puben med några vänner beter jag mig på ett visst sätt, när jag är på klubb beter jag mig på ett annat och när jag hämtar sonen från dagis beter jag på ytterligare ett annat. Dels för att förutsättningarna är annorlunda (på puben sitter jag vid ett bord, på klubben rör jag mig i lokalen, på dagis är jag... på dagis), dels för att jag helt enkelt förväntas göra det. Att komma i badrock till puben, blåställ till klubben eller frack till dagis skulle helt enkelt avvika för mycket från normen – alltså gör jag det inte. De kulturella normerna är en förutsättning för hela vår civilisation. Vi beter oss inom vissa socialt givna ramar.

Självklart kan negativa rykten spridas på nätet och tillåter man användarkommentarer eller öppnar en sida på Facebook så kommer det säkert förr eller senare kritiska inlägg. Men här finns tre viktiga saker att tänka på:

1. Normen i de allra flesta social medier är väldigt sund. Det är inte okej att bete sig hur som helst och de som gör det kommer av den absoluta majoriteten att avfärdas eller ignoreras. 
2. Kritiken uppstår inte för att man tillåter kommenterar, den finns där ute ändå. Genom att tillåta kommentarer har man tvärtom en möjlighet att ta hem diskussionen till sin hemarena.
3. Kulturen på nätet – och numera värderingarna i hela samhället – är att man ska vara öppen och transparent. Väljer man att inte vara det så målar man in sig i ett hörn och får betydligt svårare att överhuvudtaget möta sina målgrupper.

Kritiska kommentarer ignoreras eller tystas ner på Facebook
I den grupp jag skapat på Facebook angående vaccineringen mot svininfluensan (se tidigare inlägg om svininfluensan på Facebook) finns två exempel från den senaste veckan. Samma mönster återfinns i alla fungerande sociala nätverk (det är just därför de fungerar! för att det uppstår kulturella normer!).
Med drygt 1100 medlemmar i gruppen, som samtliga vill visa sitt stöd för vaccineringen, spelar det mycket liten roll när ett inlägg postas med det motsatta budskapet. Följande är ett utdrag från loggen (listan med meddelanden) på Facebook. Någon postar ett inlägg och får direkt ett bemötande från andra medlemmar som både tillbakavisar hans inlägg och även avfärdar hela diskussionen.

Tittar man på antalet nytillkomna medlemmar under den tid som denna diskussion pågår så har diskussionen och de kritiska åsikterna ingen negativ påverkan. Tvärtom! Tillväxttakten ökade under denna period och det går inte att se några andra faktorer som förändrats.

Nästa exempel är en kritisk kommentar som totalt ignorerats. Någon har postat ett inlägg som handlar om negativa effekter av vaccinering (undre inlägget). Nästa inlägg struntar fullständigt i detta och skriver bara "Äntligen ska jag få min vaccin på fredag" (övre inlägget).

Förstå och bejaka kulturen
Att kulturer uppstår är inget som bara gäller internet, kulturer uppstår överallt där det finns människor. Varje gång man som organisation kommunicerar med sina anställda eller med marknaden följer man de kulturella normerna för det medium man väljer. Och man tycker inte att det är något konstigt i det. Av någon anledning oroar man sig mycket för hur det är på internet och främst i sociala medier. Man oroar sig så mycket att konsekvensen blir att man gör fel, till exempel genom att inte tillåta kommentarer. För att lyckas måste man förstå och även bejaka den rådande kulturen.

Fortfarande sjukt många misslyckade IT-projekt

Fortfarande misslyckas en överväldigande andel av alla IT- och webbprojekt. Den största undersökningen på området är Chaos Report som i år fastslog att 68% av projekten misslyckas. Förra året redovisade intresse-organisationen Sveriges Kommuner och Landsting att 84% av alla projekt misslyckas. Och 2006 gjorde Projektplace AB sin stora mätning och konstaterade att 82% misslyckas.

Projektledarens och styrgruppens ansvar för riskhantering

Risker är alla de faktorer som kan göra att man inte uppnår syftet med projektet. Uttryckt annorlunda: Risk är skillnaden mellan de förutsättningar du har i projektet och de förutsättningar du behöver för att säkert uppnå målet. I webbprojekt handlar de flesta riskerna om oklara krav, personal, leverantörer, planering och styrning.

Risker kan finnas antingen inom projektet eller i projektets omvärld. Som projektledare ansvarar man för att identifiera alla risker för projektet, både de som ligger inom projektet och de som ligger utanför projektet.

Ansvaret för att hantera riskerna inom projektet ligger på projektledaren

En typisk riskhändelse kan vara: Vi väljer fel teknisk plattform vilket gör att vi inte kan bygga det vi vill. Ansvaret ligger i detta fall på projektledaren och en tänkbar åtgärd är att minimera sannolikheten för att risken inträffar. Risker inom projektet kan hanteras på fyra sätt:

1. Minimera eller undanröj sannolikheten att risken inträffar. I det här fallet kan man till exempel genom att låta en extern konsult göra en förstudie om valet av teknisk plattform.
2. Minimera eller undanröj konsekvensen av att den inträffar. Till exempel genom att säkerställa att de lösningar vi bygger på plattformen är väl dokumenterade och följer standarder, så blir konsekvense lite mindre om vi längre fram skulle behöva byta plattform.
3. Överför konsekvensen på någon annan. Utforma avtal med leverantörer på ett sådant sätt att alla eventuella förseningar eller kostnader som uppstår på grund av fel plattformsval måste täckas av konsultföretaget.
4. Bevaka. Om risken är låg eller kostnaderna är för höga för att göra något åt den, så får man låta den vara men bevaka den.

Ansvaret för att hantera riskerna utanför projektet ligger på styrgruppen och beställaren
Projektledaren har sällan personalansvar och inte alltid fullt budgetansvar, vilket gör att de åtgärder projektledaren kan vidta är begränsade. Många risker ligger därför utanför projektet. Säg att vi identifierar en risk att projektets grafiska formgivare säger upp sig. Har du som projektledare inte personalansvar så måste risken lyftas till styrgruppen. Projektledaren kan jobba med att ge positiv feedback och skapa bra arbetsmiljö för formgivaren så han/hon stannar kvar, men styrgruppen behöver agera på eventuella problem med lönesättning, villkor, vidareutbildning eller alternativ bemanning. För risker utanför projektet:

1. Se till att styrgruppen blir medveten om sitt ansvar för att hantera risken.
2. Se till att öka det egna mandatet som projektledare så att projektet så långt som möjligt kan överta risken från styrgruppen. Till exempel genom att få utökat budgetansvar eller ansvar för delar av personalfrågorna.
3. Se punkt 1-4 ovan.